Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Teknik

Syntetfibrer ersätter stålfibrer i sprutbetong

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Ny teknik och nya material ger säkrare sprutbetong


Avancerade robotar kommer i framtiden att sköta sprutbetongen vid undermarksbyggande. Roboten scannar bergväggen varefter en dator, som enligt ingenjörsgologiska värderingar, räknar fram den exakta tjockleken på sprutbetongen och var den ska placeras för att förstärka bergväggen

Även materialet sprutbetong genomgår stora förändringar. Den blir lättare att spruta och mer hållbar. Cementet ersätts mer och mer av andra betydlig billigare material till exempel flygaska som är en restprodukt från koleldade kraftverk. En annan spännande utveckling är att microsilika, som är en viktig beståndsdel i sprutbetongen, byts ut mot nanosilika som ger god beständighet, förkortar bindningstiden och ger snabbare hållfasthetsutveckling.

När tekniken med våtsprutning kom för 30 år sedan var den något av en revolution vid undermarksbyggande. I stället för att bygga formar och gjuta för att stabilisera bergväggen och förhindra ras kunde betongen sprutas direkt på väggarna. I början ansågs inte sprutbetongen ha lika hög kvalitet som vanlig gjutbetong.

-Men tack vare utveckling av betongrecept och tillsatsmedel håller sprutbetong numera lika hög kvalitet som gjutbetong, säger vd Ola Woldmo, BASF i Norge och med i norska sprutbetongkommittén.

Sedan något år tillbaka används i Norge makrofibrer av polypropylen som armering i sprutbetongen stället för stålfibrer. Makrofibrerna, som ursprungligen utvecklades för gruvindustrin, är cirka 50 millimeter långa, cirka en millimeter tjocka och ger en seg, beständig betong med bra bearbetbarhet.

-Med fibrer av polypropylen undviker man korrosionsskador, vilket kan uppstå med stålfibrer om betongen spricker, säger Ola Woldmo. Dessutom kan mängden fibrer reduceras väsentligt men med bibehållen hållfasthet.

En annan skillnad mellan svensk sprutbetong och norsk är val av accelerator som tillsätts i munstycket och har till uppgift att snabbt härda betongen. I Sverige används oftast vattenglas som är ett relativt billigt alternativ medan man i Norge tillsätter alkalifria acceleratorer.

-Den stora vinsten är bättre arbetsmiljö och ökad hållfasthet på sprutbetongen. Alkalifria acceleratorer har under senare år börjat användas mer och mer även i Sverige, säger Ola Woldmo.

Ytterligare en skillnad mellan svenskt och norskt synsätt är att norska entreprenörer får betalt av sin beställare per kubikmeter sprutbetong. Det gör att tjocklekar från åtta centimeter och uppåt används. Svenska entreprenörer får däremot betalt per kvadratmeter. Följden med den upphandlingsformen blir att billigast möjliga material och tunna skikt används, ner till tre à fem centimeter.

-Detta är ur beständighetssynpunkt mindre lämpligt, säger Ola Woldmo.

Margareta Redlund Laninge

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.