Energikrisen eldar på inflationsbrasan i kommunerna. Markaffärerna har frusit till is och nästa månad ryker nya projekt i flera budgetar. Nu vill Sveriges kommuner och regioner att den nya regeringen ska agera snabbt: ”Det står helt stilla”.
✓ Stryker projekt ✓ Ingen vill köpa mark ✓ Budgethets ✓ Neddragningar

Riksbanken räknar med att bostadspriserna fortsätter ned även under 2023, för en total nedgång om 18 procent från toppen i början av 2022 till botten i början av 2024.

Konjunkturen ser stark ut här och nu, men högre priser och räntor drabbar hushållen dubbelt nu när Riksbanken fokuserar på inflationsbekämpning. I förlängningen väntar stigande arbetslöshet och i korten ligger även fallande bostadspriser och bostadsinvesteringar, skriver Handelsbanken i sin senaste konjunkturrapport där tillväxtprognosen justeras ner rejält.

Det är främst två regeringsuppdrag till myndigheterna som kan ge avtryck i politiken före valet i höst. Dessa rör EU:s taxonomi samt sociala krav i byggandet. Regeringen ligger annars lågt med ny politik och reformer som påverkar bygg- och bostadspolitiken. Det framkommer av en genomgång av uppdrag och instruktioner till den handfull myndigheter som styr stora delar av samhällsbyggandet.

Under juli månad steg priserna på bostadsrätter med en procent. Villapriserna steg med två procent under samma period.

Det är inte höga markpriser som gör bostadsbyggandet dyrt. Det visar en färsk studie från Sveriges kommuner och Regioner (SKR). ”Ska nya bostäder bli billigare måste byggandet bli mer effektivt”, säger Gunilla Glasare, avdelningschef på SKR, som anser att ett stort ansvar vilar på branschen.

Småhuspriserna steg 1 procent mellan september och november, jämfört med den föregående tre månader, perioden juni – augusti 2015. På årsbasis har priserna stigit med 10 procent.