Rysslands anfallskrig mot Ukraina, skenande energipriser och skyhög inflation håller på att sända oss rakt in i en lågkonjunktur. Det blir en utmaning för oss alla, men för installationsbranschen innebär detta svåra läge samtidigt en möjlighet att på allvar komma i gång med energieffektiviserande åtgärder, skriver Assemblins vd Mats Johansson.

När regeringen skickar ett nytt förslag på återställningsplan efter pandemin till EU ersätts stora satsningar på fastigheters energieffektivitet förändringar som ger uppdrag, intäkter och jobb i bygg- och anläggningssektorn. För fastighetssektorn kvarstår förlorade miljarder för energieffektivisering. 

Hittills har runt 50 miljoner kronor betalats ut i energieffektiviseringsstöd som försvann vid årsskiftet. Tidningen Fastighetsnytt har gjort en sammanställning som visar att 13 bolag av totalt 37 har tilldelats miljonbelopp. Här är hela listan.

Vid årsskiftet försvann energieffektiviseringsstödet för flerbostadshus fast EU-medel fanns att hämta. Nu begär flera fastighetsbolag i landet att stödet ska återinföras så att tyngre energiåtgärder kan verkställas. Men budgetpartierna vägrar att rucka på omprioriteringen igen.

Guru, förespråkare, auktoritet. Ingen har förknippats så mycket med passivhus som Hans Eek. Först möttes hans idéer med skepsis – nu ifrågasätter få byggnadstekniken.

Utvecklingen i norr kommer att bli en väckarklocka för regionala beslutsfattare vad gäller eltillgången. Den el som produceras i norr kommer också att behövas i norr, skriver WSP:s vd Håkan Danielsson, det måste resten av landet ta höjd för.

Arbetet att minska byggsektorns energianvändning är otillräckligt. Det slår en forskargrupp under ledning av IVL, Svenska miljöinstitutet fast.
”Det behövs mer arbete för att koppla de befintliga klimatmålen med realistiska och genomförbara åtgärder, säger Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kan byggbranschen ytterligare säkra bidraget till det nationella målet om reducerad energianvändning i Sverige med 50 procent 2030 jämfört med 2005? Viktor Ginner, programledare för Snåret, Svensk Byggtjänsts podcast, skriver om vad som krävs för att nå målen och om skärpningarna i Boverkets byggregler (BBR).

105 miljarder kronor 2021 och drygt 85 miljarder kronor 2022. Så ser regeringens budget ut. En stor del av pengarna kommer byggbranschen till del.

Energieffektiviseringen och renoveringen av miljonprogrammet i Linero i Lund har fått stå modell i EU-projektet Cityfied. Men för fastighetsägaren LKF – och ­hyresgästerna – var det bara en liten del av omvandlingen. Arbetet började långt innan Cityfied blev till och pågår än i dag, även om EU-projektet avslutades i april.

I ett förslag från Boverket skulle det allmänna rådet som rekommenderar mätning som metod för att verifiera en byggnads energianvändning slopas. Förslaget fick massiv kritik från flera experter i branschen som menade att energikraven i BBR då blir tandlösa. Nu backar Boverket och meddelar att det allmänna rådet blir kvar.

Riksdagen antog 2014 lagen om energimätning att börja gälla från 1 juni 2016 men regeringen har ännu inte gett besked om den ska påverka fastighetsbranschen, konstaterar Fredrik von Platen. Han föreslår att de boende ska bekosta insatser för individuell mätning men också få vinsterna av lägre förbrukning.

Skadestatistik från försäkringsbolaget Gar-Bo visar att fuktskador i nybyggda hus ökar. Skadorna beror på otätheter i hus med tjock isolering i ytterväggar och vindsbjälklag.

Sweden Green Building Council, SGBC, har tagit över hanteringen av certifiering enligt Green Building. De har anpassat systemet till Svenska bostadshus och hoppas att det ska sporra fler fastighetsägare att energieffektivisera.

I somras trädde lagen om energikartläggning i stora företag, EKL, i kraft. Trots att företagen måste påbörja kartläggningsarbetet snarast för att inte missa hålltiderna i lagens införande är det fortfarande oklart både hur byggföretagens kartläggning ska gå till och hur många företag som berörs.

Trycket på att miljöcertifiera byggprojekt ökar. Antalet byggnader som certifieras som Miljöbyggnad har till exempel ökat från noll till över 550 på bara två år. Och nu får certifieringsinstituten anställa fler för att hinna med.

Nu tar Stockholmshem ett nytt grepp för att rusta upp fastigheter byggda under miljonprogrammet. De har tecknat ett ramavtal om strategisk partnering med NCC Construction, JM Entreprenad och Byggpartner i Dalarna. Avtalet omfattar en satsning på 500 miljoner kronor under en treårsperiod.

Det krävs kraftiga statliga åtgärder för att energieffektivisering av bebyggelse ska sprida sig på bred front i Sverige. Det konstaterar nationalekonomen Richard Murray i en rapport för tankesmedjan Global utmaning. Enligt hans rapport har energianvändningen i byggnader i princip varit oförändrad de senaste 40 åren.

Nio energi- och miljöexperter framför kritik mot de svenska byggreglerna i en debattartikel i DN. Experterna vill ha teknikneutrala krav och varnar för att de svenska reglerna kan bryta mot EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda.

Kommunerna och landstingen har minskat energianvändningen i ägda bostäder och lokaler med fem procent sedan år 2009. Det motsvarar 1 miljard kronor i minskade energikostnader årligen. Det framgår i rapporten ”Öppna jämförelser – Energi och klimat 2014” från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Energimyndigheten.

Intresseföreningen SFFE, Svensk förening för förbrukningsmätning av energi, är kritisk till Boverkets rapport om individuell mätning av värme och varmvatten som kom i november 2014. Rapporten innehåller felaktiga beräkningar och antaganden, skriver föreningen i ett remissvar.

Forskningsprogrammet E2B2 beviljar stöd till ytterligare tolv energieffektiviseringsprojekt. De tolv projekten får dela på närmare 30 miljoner kronor.

Sedan i hösten 2013 står ett exemplar av Villa Solgläntan från trähustillverkaren Derome och deras varumärke A-hus på forskningsinstitutet SP:s område i Borås. Villan är ett fullskaligt forskningslabb för energieffektivt och fuktsäkert byggande.

Nu lanseras den nya utmärkelsen Årets Framtidsbyggare. Varje år ska aktörer som gjort särskilda insatser inom energieffektivt byggande få dela på 1,2 miljoner kronor.

Vara kommuns kommunala bostadsbolag, Vara Bostäder, investerar cirka tio miljoner kronor för att energieffektivisera bolagets fastigheter. De använder affärsmodellen EPC, en variant av offentlig-privat samverkan som börjar slå igenom i Sverige.