Gröna väggar gör att sommaren lever året om. Byggindustrin listar fördelar, fallgropar och leverantörer.

Världens största stadsjordbruk är sedan förra sommaren i gång på ett mässhallstak i Versailles utanför centrala Paris. Inom fem år ska minst 100 hektar hustak, väggar och fasader vara täckta med grönska i den franska huvudstaden. Det är med andra ord bråttom och byggare, ingenjörer och odlare samarbetar intensivt för att hitta lösningar som fungerar.

Gröna tak i all ära, men den som vill få till en riktig wow-faktor i sitt kvarter borde kanske snarare överväga en levande vägg. Nu börjar de synas i våra städer, den ena större än den andra.

Alggröna hus som verkligen består av alger, sparrisfasader och fasadblock som i princip skulle kunna läggas på komposten. Fantasin vet inga gränser när fasadspecialisten och arkitekten Rudi Scheuermann och hans kollegor på brittiska teknik- och designföretaget Arup experimenterar för att ta fram framtidens miljövänliga fasader.

Trots att intresset för gröna väggar är stort går utvecklingen långsamt. En färsk rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet pekar ut några av orsakerna.