Insikt

Med avstannade projekt och tuffare konkurrens - kan Ostlänken väga upp?

Efter att storbyggaren Expandera i Norrköping gick i konkurs bestämde sig samboparet och kollegorna Lotta Lovén och Joakim Lagerqvist att starta upp ett nytt byggföretag från grunden.

Arbetet med att handla upp entreprenörer för Ostlänken är i full gång.

De senaste åren har flera av storbyggarna tillsatt nya koncernchefer med målet att bättra på en svag lönsamhet. Kommer insatserna att vara för intet när marknaden viker – eller är bolagen tvärtom bättre rustade än någonsin inför nästa dipp?

Antalet sålda bostäder har sjunkit kraftigt och ingen ljusning syns i närtid.

Det har gått upp och ner för de största byggföretagens rörelsemarginaler de senaste fem åren.

Nordiska tunnelprojekt med TBM har de senaste åren blivit fler. Robert Sturk berättar om fördelarna och utmaningarna med tekniken.

Efter drygt tre år har tunnelborrmaskinen Elektra tagit sig från Anneberg i Danderyd till Naturhistoriska riksmuseet. TBM-experten Tobias Andersson berättar hur projektet har hanterat de svåraste passagerna och spanar kring framtiden för borrade tunnlar i framtiden.

I flera stora infrastrukturprojekt i Sverige kan det bli aktuellt med TBM.

Krav från myndigheter och beställare pressar branschen: ”De som har kommit längst blir morgondagens vinnare”.

Beast Supply är en standard för digitalisering av byggbranschens varuförsörjningskedja. Här tar vi hjälp av Beasts vd Rikard Larsson för att reda ut vad det innebär och hur standarden kan användas.

Nej till återbrukat tegel och stopp för att få återanvända befintlig grund och stomme. Det är exempel på byggarnas klimatsmarta initiativ som stoppats av kommunernas detaljrika planer.

Exakt var riskerar ett projekt med återbruk och andra cirkulära ambitioner köra fast? Byggindustrin har fått svar från de som vet mest ute i projekten: ✓ Gestaltning en stor stötesten ✓ Osäkra bygglovshandläggare ✓ Saknar handledningsstöd från Boverket

”Alla exempel från branschen om vad som hindrar dem att bygga mer cirkulärt är intressanta för oss”, säger Ylva Rönning, projektledare på Boverket.

Erik Gabrielsson, Maze Advokater, är konkursförvaltare i två av förra årets största byggkonkurser – Sizes och Infraservice Group. Hans gissning är att entreprenadkonkurserna kommer att öka markant under senvåren 2023.

Från ett beräknat plusresultat till 71 miljoner i förlust på bara några månader. Kalkylerna försämrades snabbt för Byggtema i Örebro som blev den största konkursen i Sverige förra året.
✓ Förvaltarberättelsen visar brytpunkten.
✓ Då kan borgenärerna räkna med att få betalt.
✓ Det här gör förvaltaren just nu.

Bedömarna är eniga – de snabba räntehöjningarna får svensk BNP att krympa nästa år. Förutom att hushållen konsumerar mindre slår ett fallande bostadsbyggande hårt mot ekonomin.

Byggbolagen har straffats hårt på börsen i år och om sektorn kan ta revansch 2023 avgörs mycket av vart bostadsmarknaden och räntorna tar vägen. "Sjunkande räntor vore så klart superpositivt", säger Oskar Ekman, mäklarchef på Erik Penser Bank.

Byggkostnaderna skenar, men nu syns tecken på en möjlig vändning med en liten nedgång i november, driven av lägre materialkostnader. Samtidigt blir annat dyrare. "Först nästa höst kan man räkna med en mer ordentlig dämpning", säger Johan Deremar, prognosansvarig vid Byggföretagen.

I Mölndal testar BRA Bygg ett nytt system som gör det möjligt att koppla in byggbodarna på fjärrvärmenätet samtidigt som möjligheten att skala upp och ner bodetableringen bibehålls. Kjell Bye på BRA Bygg berättar att andra aktörer i branschen har visat stort intresse för den nya fjärrvärmelösningen.

Stelbenta strukturer, installationer som försvårar flexibla bodetableringar och klimatindikatorer som misslyckas med att spegla verklighetens komplexa elsystem. Det är några faktorer som satt käppar i de fjärrvärmeanslutna byggbodarnas hjul. Men nu står stjärnorna rätt, skriver Byggindustrin reporter Elin Bennewitz, som hoppas att bodarna ska få spridning.

Effektbrist och skenande elpriser är två av flera orosmoln inför vintern. Hur påverkas byggföretagen av situationen? Och vilka åtgärder vidtar de för att minska sin elförbrukning? Byggindustrin har ställt frågan till några av landets byggentreprenörer.

Våren 2021 handlade Trafikverket för första gången upp baskontrakt på andra parametrar än lägsta pris. Den här säsongen är det upp till bevis i de två områdena Bräcke och Ljungby. Läs om:
￭ Trafikverket om bakgrunden till nytänket.
￭ Utmaningarna i mervärdesupphandling: "Var inte läge just nu"
￭ Skanskas förhoppningar på ECI-kontraktet.
￭ Konkurrenssituationen.
￭ Blandade synen hos entreprenörerna

Inför årets säsong har en femtedel av Trafikverkets 110 baskontrakt för drift och underhåll på väg förnyats. Vi listar alla anbud i de nya kontrakten.

Med en budget på 20 miljarder kronor är Trafikverkets program Tvärförbindelse Södertörn en av de tyngsta infrastruktursatsningarna de kommande åren. Dessutom är programmet utpekat som ett flaggskeppsprojekt för myndighetens klimatarbete.
￭ Chefen återvänder till projektet: "Mycket har hänt på fyra år".
￭ Korsar väg, järnväg och naturreservat.
￭ Erfarenheterna från Förbifarten: " Tog lite för många stora steg samtidigt".

Den 16 mil långa Ostlänken är uppdelad i entreprenader i 10-miljardersklassen. För entreprenad Kolmården handlar Trafikverket just nu upp en konsult som ska ta fram bygghandlingar. Ulrika Hallgren och Anders Karlsson ger en nulägesbild av de nya stambanorna och hur arbetet fortsätter trots den politiska osäkerheten kring jätteinvesteringen.
￭ Strategin bakom megakontrakten: "Vi behöver fler influenser utifrån"
￭ Så hanteras beskeden från regeringen: "Vi är lyhörda för signaler"

Efter vinterns regeringsbeslut har Svensk Kärnbränslehantering kunnat ta flera rejäla steg mot byggstart av de unika miljardprojekten i Forsmark. Redan i början av nästa år kan upphandlingen komma i gång för det första projektet.
￭ Rekryterar kompetens från gruvindustrin.
￭ Teknikvalen: "Blir sannolikt avgörande för hur entreprenörerna offererar".
￭ Framtida möjligheterna för de som tar första projektet: "Ingen hemlighet att det finns ett stort intresse".

Byggindustrin listar de byggemenskaper som hittills fått stöd. De finns både i stad och på landsbyggd.

Ulf Pagander, ägare till Pagander bygg blev för fem år sedan kontaktad av 12 damer i 60–80 års åldern som hade en dröm om ett gemensamt boende. Han nappade på projektet och det ångrar han inte. Nu vill han gärna bygga mer för byggemenskaper. "Det var det mest fantastiska jag varit med om", säger han.

För Andreastorpets Vänboende, en byggemenskap i Tanum, har Boverkets stöd varit avgörande. Dessutom har ett nytt forskningspris Hectors Hållbara Hus blivit ett välkommet tillskott i kassan.

Två år efter att förra regeringen beslutade om att dela ut startbidrag till byggemenskaper blev det rusning för att söka stödet, men nu har ansökningarna nästan helt stannat av. För de som fått stödet har det dock varit väldigt betydelsefullt.

Arbetsmarknadens parter står inför en svår situation. För första gången sedan Industriavtalet slöts på 1990-talet prövas det under hårt inflationstryck. Hur stora reallönesänkningar kan löntagarna acceptera? Och hur stora löneökningar kan företagen hantera i den nya verkligheten med skenande kostnader, energikris och en annalkande lågkonjunktur?

Kriget i Ukraina, energikrisen, inflationen och en annalkande lågkonjunktur sätter press på avtalsrörelsens parter. För Byggindustrin berättar Byggföretagens förhandlingschef Mats Åkerlind om:
✓ Byggföretagens vinster och hur de påverkar avtalsrörelsen.
✓ Hur löntagarna ska motiveras att acceptera reallönesänkningar.
✓ Vattendelaren mellan Byggnads och Byggföretagen.

Än så länge ställer sig Byggnads bakom LO-samordningen, men Johan Lindholm, förbundsordförande, utesluter inte att de bryter sig ur. För Byggindustrin berättar han att Byggnads jobbade för en högre nivå på löneökningen än 4,4 procent. Helst hade han sett ett avtal där samtliga på arbetsmarknaden får lika mycket i lönepåslag i kronor.

”Ägarna har en bristande förmåga att se kompetens utanför traditionen vita män”, säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright. Detta apropå att listan över vd:ar i de 30 största bolagen inom bygg- och anläggning består uteslutande av män.

Medianlönen för vd:ar är lägst inom byggsektorn. Det visar statistik från Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Andra branscher har betydligt högre löner.
￭ Så ser medianlönen ut i byggbranschen.
￭ Faktorerna som avgör lönenivån.
￭ Branscherna som klättrar i löneligan.

Större bolag – högre vd-lön. Det är den tydliga slutsatsen när Byggindustrin listar byggchefernas årslöner. Går man utanför Skatteverkets uppgifter får man även en annan bild av vd:arnas ersättningar. Anders Danielsson som toppar löneligan kostade exempelvis Skanska över 35 miljoner kronor.

Växande befolkning, utslitna anläggningar och nya myndighetskrav innebär miljardinvesteringar i avlopp och reningsverk för Sveriges kommuner – något som också kommer att märkas på VA-taxorna framöver.

Fokus på partnering och specialistkompetensen inhouse har blivit ett framgångsrecept på VA-området för NCC. Men för att täcka upp det extrema behovet av ny infrastruktur är det mer som måste till – både från statligt och kommunalt håll.
”Den största utmaningen är att våra kunder vill göra mer än vad de kan”, säger Henrik Enell, divisionschef på NCC Infrastructure.

Utbyggnaden av Arvidstorps avloppsreningsverk i Trollhättan kräver en utsprängning av 30 000 kubikmeter berg med en tajt tidsplan – samtidigt som driften är i gång.
”Det gäller att hitta synergier mellan de här projekten”, säger projektchefen om utbyggnaden – som bara är en del av en miljardsatsning på ny VA-infrastruktur i kommunen.

Byggbranschen måste öka takten i klimatomställningen, säger Anders Sjelvgren, Boverkets generaldirektör. Han pekar ut två viktiga framtidsfrågor som Boverket kommer att driva för att bidra till att branschen lyckas nå målet om klimatneutralitet till 2045. Den ena är att få genomslag för det cirkulära byggandet.

Flera av byggbranschens största företag har inte skrivit på färdplanen för en klimatneutral byggbransch. Av byggbranschens 30 största företag är det bara 12 som har skrivit på. Byggindustrin listar företagen som inte skrivit på trots att de tillhör branschens största aktörer.

I slutet av oktober är det dags för Fossilfritt Sveriges årliga resultatkonferens. Byggindustrin kan redan nu berätta vad som framgår av delrapporten för bygg- och anläggningssektorns färdplan.
✓ Framstegen
✓ Utmaningarna
✓ Målen

”Byggbranschen har den bästa färdplanen”, konstaterar Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Han är full av beröm för branschens arbete, men är samtidigt oroad för att omställningen går för långsamt. Nu efterlyser han stora kliv mot klimatneutralitet, bland annat från cementindustrin.

Inför riksdagsvalet i september har vi på Byggindustrin pratat med branschföreningar, fackförbund och individer inom byggbranschen. Målet har varit att samla så många konkreta förslag som möjligt till politikerna. Åsikterna spretar och alla förslagen som vi listar nedan stöds inte av hela branschen.

Prata mer om oss. Men vi vill inte bli en valfråga. Det är byggbranschens budskap till politikerna inför valet 2022. Det kan låta motsägelsefullt men är helt i linje med det som branschen länge önskat sig - långsiktiga spelregler förankrade i blocköverskridande samarbeten.

Elin Bennewitz, reporter på tidningen Byggindustrin, blickar tillbaka på den gångna mandatperioden och funderar på vilka branschens utmaningar blir de kommande åren.

Drastiskt stigande materialpriser gör byggarna nervösa. Advokaterna Annika Blomqvist och Eric Johnson får numera många frågor från byggentreprenörer om möjligheten att ändra i avtal. Läs deras bästa råd till branschen.

Höga materialpriser och råvarubrist är nu en av byggbranschens största utmaningar. Byggindustrin har pratat med tre aktörer i branschen som berättar om hur deras verksamhet påverkas av byggkostnadsökningen.

Emil Flodin, analytiker på Byggföretagen, om anbud, riskfördelning, kontraktsformer och avtal i en orolig tid.

Byggkostnadsindex för flerbostadshus steg med 12,2 procent jämfört med april 2021. Det är den största årliga ökningen sedan 1981, enligt SCB.

Fyra ledare i anläggningsbranschen svarar på frågan: Skulle anläggningsbranschen må bra av ett nytt FIA?

Ett knappt decennium efter att FIA lades ner är anläggningsbranschen tillbaka på ruta ett. ”I dag ser vi återigen överprövningar och konflikter”, säger Åsa Söderström Winberg, som var FIA:s sista ordförande.

FIA var forumet som lyckades lyfta en sargad anläggningsbransch. Som sekreterare var Bengt Jäderholm med från början och minns ett pionjärarbete där tunga aktörer för första gången samlades för att göra gemensam sak.

Branschföreningen Svenska Bergteknikföreningen vill öppna upp för mer dialog i branschen. Ett steg i arbetet är att publicera en lista över anbuden i de senaste årens stora upphandlingar inom till exempel Förbifart Stockholm, Västlänken i Göteborg och utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm.

Subterra är en av de största entreprenörerna inom bergarbete i Sverige. Men det finns många brister på marknaden, menar vd:n Patrick Marelius, som vill att aktörerna ska prata mer med varandra om förutsättningarna i branschen.