Skyfallen över Gävleborg och Dalarna för ett år sedan skapade stor förödelse och samhällskostnader på över 2 miljarder kronor. Nu pågår flera utredningar som ska ta del av erfarenheterna och lära för framtiden.

Svårt att hänga med när olika åtgärder för att minska bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan diskuteras? Med hjälp av WSP har Byggindustrin satt samman en liten klimatordlista.

”Jag vill öka samverkan mellan kunder, Länsförsäkringar och samhället så att vi gemensamt minskar klimatrisker och gör det på ett sätt som också minskar utsläppen.” Det säger Martin Hedberg, meteorologen som sedan ett par månader är naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

Att sätta mål är en förutsättning för att föra hållbarhetsarbetet framåt. Det tycker Anna Lönn Lundbäck, som är Byggföretagens ansvarige för färdplanen för en hållbar, klimatneutral och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor, som bygger på Sveriges klimatmål.

Att klimatanpassa en medelstor stad kan kosta flera miljarder kronor och Göteborg räknar med investeringar på minst 30 miljarder kronor för att stå emot framtida stormar med höjda vattennivåer. Men om inget görs står över 100 miljarder kronor stå på spel fram till år 2100 i direkta skadekostnader. Mot det bjuder regeringen på drygt tre och en halv miljarder kronor under tre år.

Höjda kajer och vallar utmed strandpromenaden, den yttre hamnen flyttas i sin helhet. Uddevalla måste byggas om i grunden för att stå emot förmodade översvämningar de närmaste 50 åren.

Göta älvdalen har av regeringen identifierats som extra utsatt för klimatförändringar och fått förtur och en egen budget för klimatanpassning.

I en av Sveriges rikaste kommuner står stora värden på spel, med två mil av omstridda murar och vallar ska havet hållas i schack och skydda allt från bebyggelse och golfbanor till kulturhistoriska värden.

Svenska försäkringsbolag kan i dag verifiera minst 4 miljarder kronor i skadekostnader för naturskador som stormar, översvämningar ras, skred och erosion de senaste sju åren. Men mörkertalet är stort då den traditionella försäkringsbranschens statistik långt ifrån fångar upp alla samhällskostnader kopplade till naturskador i klimatförändringarnas spår.

Byggindustrins chefredaktör Anders Carlén om vikten av att ge upp i tid – särskilt när det finns politiska poänger att hämta.

På söndag öppnar COP26. I Glasgow i Skottland samlas världen för att under två veckor diskutera klimatkrisen och vägarna ut ur den. Men vad händer egentligen på ett COP-möte och hur påverkar det vardagen för den svenska bygg- och fastighetssektorn? Byggindustrins hållbarhetsreporter Björn Anderberg reder ut begreppen.

Skyfallen över Gävleborg och Dalarna under ett dygn ledde till samhällskostnader på 1 miljard kronor. Nu varnas för kraftiga regn och höga flöden i stora delar av Värmland, som är ett av 25 områden i Sverige som har identifierats som särskilt utsatta för översvämningsrisk.

För Rotterdam har kampen mot vattnet varit en realitet sedan staden grundades på 1200-talet. Innanför vallarna ligger större delen av staden under havsytan.

Världens största stadsjordbruk är sedan förra sommaren i gång på ett mässhallstak i Versailles utanför centrala Paris. Inom fem år ska minst 100 hektar hustak, väggar och fasader vara täckta med grönska i den franska huvudstaden. Det är med andra ord bråttom och byggare, ingenjörer och odlare samarbetar intensivt för att hitta lösningar som fungerar.

Alla i samhällsbyggnadssektorn måste samverka för att få ner utsläppen av klimatgaser. Med vår samlade kompetens har vi identifierat fem principer som vi anser bör genomsyra alla uppdrag inom sektorn, och som vi tar med oss in i alla WSP:s uppdrag, skriver Maria Brogren, innovations- och hållbarhetschef på WSP.

Extrema väderförhållanden spås bli ett allt vanligare inslag i vardagen. Ofta har du som entreprenör svårt att slippa ansvaret för skador på entreprenaden på grund av vädret. Men glöm inte att du kan ha rätt till tidsförlängning och försäkringsersättning.