klimatpåverkan

Sverige skulle kunna minska koldioxidutsläppen kunnat minska med 500 000 ton om bara hälften av alla byggprojekt i Sverige under 2020 hade byggts med klimatförbättrad betong i stället för traditionell. Tyvärr är vi i dag väldigt långt från dessa siffror, skriver Karin Gäbel, hållbarhetschef Thomas Concrete Group.

”Byggbranschen har den bästa färdplanen”, konstaterar Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Han är full av beröm för branschens arbete, men är samtidigt oroad för att omställningen går för långsamt. Nu efterlyser han stora kliv mot klimatneutralitet, bland annat från cementindustrin.

Skyfallen över Gävleborg och Dalarna för ett år sedan skapade stor förödelse och samhällskostnader på över 2 miljarder kronor. Nu pågår flera utredningar som ska ta del av erfarenheterna och lära för framtiden.

För att Sverige ska kunna nå sina nationella klimatmål krävs att hela bygg- och fastighetsbranschen kraftsamlar och ställer om. Men vilket stöd kan de vänta från politiskt håll? Och blir det piska eller morot? Här berättar riksdagspartierna om hur de ser på bygg- och fastighetsbranschens klimatomställning.

Endast hälften av bygg- och anläggningsföretagen har påbörjat sin klimatomställning. Den oroväckande slutsatsen finns i en ny undersökning med drygt 300 företag. Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen, känner inte igen sig.

Få incitament, trögrörligt regelverk och allmän skepsis är några av förklaringarna till att Sverige är sen på bollen när det gäller att använda mer klimatförbättrad betong i byggandet.

NCC har gett ett löfte att bygga all sin husbyggnad i klimatförbättrad betong. Bakom beslutet ligger bland annat en önskan att driva branschen i mer hållbar riktning.

Att använda klimatförbättrad betong är ett viktigt steg för byggsektorn att ställa om till en mer klimatvänlig produktion. Men i jämförelse med flera andra länder är svenska byggare dåliga på att använda betong med alternativa bindemedel.

Trafikverket har tagit ett stort kliv mot att få koll på sin klimat- och miljöpåverkan. Med en standardiserad och digitaliserad inrapportering ska det bli lättare för branschens största beställare att få koll på utsläppen.

Allmännyttiga Framtiden Byggutveckling i Göteborg har sedan tidigare fattat beslut om att halvera klimatpåverkan från byggskedet i sina projekt. Nu söker de entreprenörer som kan hjälpa dem att nå det målet i ett pilotprojekt med byggstart 2023.

Julas nya centrallager i Skara har tydlig miljöprofil. 96,8 procent av råmaterialet kommer från närområdet. Nu nomineras projektet till Årets Bygge 2022 i kategorin Industri, logistik, butik.

Med trä och rejält med dagsljusinsläpp har Icas nya butik Westra torg i Sjöbo blivit en saluhall i modern tappning. Nu nomineras projektet till Årets Bygge 2022 i kategorin Industri, logistik och butik.

Förskolan Hoppet i Göteborg är en spjutspets när det gäller hållbart byggande. Nu nomineras projektet till Årets Bygge 2022 i kategorin Samhällsfastigheter.

Peab inrättar en ny koncernövergripande forskningsavdelning. Syftet är att snabba på omställningen till klimatneutralitet. Chef för den nya funktionen blir Nils Rydén, vars uppgift blir att samordna kunskap, omvärldsbevakning och rådgivning för Peabs alla fyra affärsområden.

Redan 2040, fem år tidigare än planerat, bör Trafikverket vara klimatneutralt. Inför den årliga översynen av myndighetens klimatmål föreslås en skärpning av tidigare klimatmål.
”Det innebär att den årliga minskningen bör vara 8 procent per år, vilket är i linje med utsläppsminskningar som krävs för att nå 1,5 gradersmålet”, säger Håkan Johansson, nationell samordnare klimatfrågor på Trafikverket.

Anläggningsbranschen kan ställa om mot klimatneutralitet snabbare än de mål som hittills satts upp. Det framgår av en rapport som WSP har gjort på uppdrag av Trafikverket – som kommer att skärpa sina hållbarhetskrav redan nästa år.

Svårt att hänga med när olika åtgärder för att minska bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan diskuteras? Med hjälp av WSP har Byggindustrin satt samman en liten klimatordlista.

Upphandlingsmyndigheten har kommit med nya hållbarhetskriterier för hantering och brytning av nya schaktmassor. Här finns krav som ska bidra till minskad klimatpåverkan, ökad återanvändning och färre transporter.

”Jag vill öka samverkan mellan kunder, Länsförsäkringar och samhället så att vi gemensamt minskar klimatrisker och gör det på ett sätt som också minskar utsläppen.” Det säger Martin Hedberg, meteorologen som sedan ett par månader är naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

Att sätta mål är en förutsättning för att föra hållbarhetsarbetet framåt. Det tycker Anna Lönn Lundbäck, som är Byggföretagens ansvarige för färdplanen för en hållbar, klimatneutral och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor, som bygger på Sveriges klimatmål.

Att klimatanpassa en medelstor stad kan kosta flera miljarder kronor och Göteborg räknar med investeringar på minst 30 miljarder kronor för att stå emot framtida stormar med höjda vattennivåer. Men om inget görs står över 100 miljarder kronor stå på spel fram till år 2100 i direkta skadekostnader. Mot det bjuder regeringen på drygt tre och en halv miljarder kronor under tre år.

Höjda kajer och vallar utmed strandpromenaden, den yttre hamnen flyttas i sin helhet. Uddevalla måste byggas om i grunden för att stå emot förmodade översvämningar de närmaste 50 åren.

Göta älvdalen har av regeringen identifierats som extra utsatt för klimatförändringar och fått förtur och en egen budget för klimatanpassning.

Svenska försäkringsbolag kan i dag verifiera minst 4 miljarder kronor i skadekostnader för naturskador som stormar, översvämningar ras, skred och erosion de senaste sju åren. Men mörkertalet är stort då den traditionella försäkringsbranschens statistik långt ifrån fångar upp alla samhällskostnader kopplade till naturskador i klimatförändringarnas spår.

Teknikkonsultföretaget Bjerkings alla anbud ska framöver innehålla löften om att i samarbetet med kunden prioritera hållbarhet i hela processen. Bjerking jobbar nu hårt med att formulera hållbarhetslöften inom 10-15 områden. Det första löftet om byggnadskonstruktion börjar gälla nu.

Metsä Woods och Lipa-Betonis nylanserade hybridsandwitchelement Kerto LVL-trä och betong ska förbättra både miljö och arbetsmiljö. Skanska är först ut att testa det nya materialet. ”Installationen av väggarna till första våningsplanet har gått bra”, säger Ilkka Romo, chef för produktivitets- och kvalitetsenheten på Skanska i Finland.

Skyfallen över Gävleborg och Dalarna under ett dygn ledde till samhällskostnader på 1 miljard kronor. Nu varnas för kraftiga regn och höga flöden i stora delar av Värmland, som är ett av 25 områden i Sverige som har identifierats som särskilt utsatta för översvämningsrisk.

Byggbranschen är en koloss vars klimatomställning inte går snabbt nog, men allt fler vill göra hållbara val. Därför måste fler leverantörer vara transparenta med hur hållbara deras byggprodukter är. Inköpare kan redan nu driva branschen dit – i en hållbar och transparent riktning – genom att ställa krav på miljövarudeklarationer (EPD:er) i inköp och upphandlingar, skriver Jonas Lindström, Sverigechef akustiksystemföretaget Ecophon.

Upp till 90 000 kronor kan kostnaden för klimatdeklarationen bli för den som bygger en stor lokalbyggnad.

1 oktober släpper Boverket sin efterlängtade handbok om klimatdeklarationer. Kristina Einarsson på Boverket berättar vad som gäller.

Olja, el eller bergvärme? Om EU:s utsläppsrättshandel införlivar uppvärmning av bostäder och kommersiella lokaler förändras förutsättningarna för mer hållbara val. Nu inleds ett par år av politiska förhandlingar om detta, och svenska EU-parlamentariker har ledande roller.

Översvämningarna i Gävleborg i augusti drabbade framför allt södra Gästrikland. De stora vattenmängderna gjorde att bäckar svämmade över, vägar rasade, brunnar sattes igen, viadukter vattenfylldes – och många fastigheter skadades eller vattenfylldes.

Jobbar du med infrastrukturprojekt? Tycker du att det är svårt att översätta din organisations hållbarhetsmål till praktik? Då är du inte ensam. Nu finns en lista med konkreta tips på hur du kan göra.

Byggindustrin listar 17 konkreta åtgärder som märkbart minskar klimatpåverkan vid infrastrukturprojekt. Punktlistan är resultatet av SBUF-projektet Klimatförbättringar i infrastrukturprojekt som initierats av WSP.

Ett nytt, internationellt forskningsprojekt, Recreate, har som mål att ta fram en modell för att återbruka betongen i nya byggnader. Erik Stenberg, professor vid KTH, leder projektet i Sverige.

Fram till 2025 ska allt fossilt bränsle vid Peab Asfalts asfaltstillverkning i Danmark fasas ut och ersättas med biogas. Omdaningen börjar den 22 april.

Fråga: Hej Anders! Vi strävar efter att bygga med så hållbara material som möjligt i alla våra projekt, men tycker ibland att det är svårt att veta vad som verkligen är bra material. Vilket är det bästa sättet att säkerställa att de material vi använder är bra ur miljö- och hållbarhetssynpunkt och ur ett livscykelperspektiv?/ Gustav

En ny rapport från analys- och teknikkonsultföretaget WSP identifierar fem olika steg för att nå en klimatneutral samhällsbyggnadssektor. Om den teknik och kunskap som finns i dag implementerades fullt ut skulle samhällsbyggnadssektorns koldioxidutsläpp kunna halveras.

Alla i samhällsbyggnadssektorn måste samverka för att få ner utsläppen av klimatgaser. Med vår samlade kompetens har vi identifierat fem principer som vi anser bör genomsyra alla uppdrag inom sektorn, och som vi tar med oss in i alla WSP:s uppdrag, skriver Maria Brogren, innovations- och hållbarhetschef på WSP.

Från och med nästa år ska det bli krav på klimatdeklaration av nya byggnader. Men redan nu har Boverket lanserat en databas som listar byggprodukters klimatpåverkan.

Skanska ger sig in i diskussionen om höghastighetsbanor. Byggbolaget kan visa att byggtiden går att halvera om man använder en annan teknik än den som diskuterats tidigare. ”Det kan bli en game-changer”, säger Skanskas Sverige-vd Gunnar Hagman.

”Jag skulle inte bli överraskad om det i framtiden kommer krav på att hus ska gå att ta isär”, säger Anders Carlsson, chef för teknik, forskning och utveckling på Derome.

Arbetet att minska byggsektorns energianvändning är otillräckligt. Det slår en forskargrupp under ledning av IVL, Svenska miljöinstitutet fast.
”Det behövs mer arbete för att koppla de befintliga klimatmålen med realistiska och genomförbara åtgärder, säger Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Vilken fråga blir den viktigaste för byggbranschen de närmaste åren? Den frågan fick jag av en kollega nyligen. Mitt svar: digitalisering.

Nordbyggs Guldmedalj för årets bästa produktnyhet går till Swerocks ECO-Betong. Den nya betongen kan minska klimatpåverkan med upp till 50 procent.

Betongbranschen jobbar just nu hårt för att ta fram betong med lägre klimatpåverkan. Men samtidigt finns en spridd åsikt om att nyare betong med slagg eller flygaska tar längre tid att torka. Detta finns det dock i dag inga belägg för, enligt flera experter i branschen.

Torkning av betong vållar ofta problem i entreprenader. Fuktsakkunnige Johan Tannfors ger fyra tips till en lyckad entreprenad ur ett torkningsperspektiv:

Ett statligt forskarteam har tagit fram en tredelad plan för hur byggsektorn ska nå klimatneutralitet till 2045. Vi har listat de viktigaste slutsatserna. ”Vi måste göra allt vi kan redan i dag”, säger Johan Rootzén, en av forskarna bakom rapporterna.

Hej! Många börjar prata om miljön i sin marknadsföring nu, men ibland känns det fejk. Men jag förstår så klart att det är en fördel att göra det eftersom det är top of mind just nu. Hur ska jag gå till väga? /Alexander F

Den 1 januari 2022 ska alla som bygger nytt göra en klimatdeklaration. 2027 införs gräns för hur mycket växthusgaser som får släppas ut.

”Det kommer att bli en stor skillnad 2022 när klimatdeklarationerna blir obligatoriska. Då kommer alla materialleverantörer att behöva ge besked om klimatpåverkan i sina produkter”, säger Anna Ryberg, hållbarhetschef på Derome som är förskolan Hoppets totalentreprenör.

Det nya verktyget EC3 ska hjälpa amerikanska byggföretag att minska utsläpp av koldioxid. Kompetens inom Skanska Sverige har varit viktig för utvecklingen av verktyget, som nu finns tillgängligt i en gratis betaversion.

Två nybyggnadsprojekt med höga miljöambitioner. Ändå har det ena mer än dubbelt så hög specifik energianvändning som det andra. Hur kan det bli så? Är det ena projektet ett misslyckande? Eller jämför vi äpplen och päron?

"Att regeringen samtidigt vill prioritera ett högt och hållbart byggande riskerar att försvåra möjligheterna att nå klimatmålen inom önskad tid. Här finns en potentiell målkonflikt mellan snabbt och billigt å ena sidan och hållbart och samhällsekonomiskt lönsamt å andra sidan", skriver Ola Månsson, vd Installatörsföretagen.

"Ett skede med mycket kunskap och alldeles för lite aktivitet", skriver Johanna Åfreds.

Just nu pågår COP25, klimattoppmötet i Madrid. Men hur går det egentligen för den gemensamma färdplanen för ett fossilfritt Sverige inom bygg- och anläggning?

Vill du kapa dina koldioxidutsläpp på rekordtid? Undersök i så fall möjligheten att byta från fossila bränslen till biodrivmedel. I andra branscher har skiftet från fossila bränslen till biodrivmedel redan skett.

Det är våra befintliga bostäder som är minst hållbara. Husen läcker som såll. ”Därför är det här vi måste sätta in stöten”, säger Johan Nuder, som har gjort det till sin uppgift att ge fastighets­ägare och byggare kunskap om att renovera på ett hållbart sätt.

För bara några få år sedan kändes lagstiftning om byggandets klimatpåverkan otänkbart. Nu är tonen en annan. Både byggare och myndigheter ser möjlighet att reglera byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. En del säger att det är nödvändigt.

Nästa steg i arbetet mot en klimatneutral byggsektor bör vara att formulera krav på minskad klimatpåverkan i upphandlingar. Det är slutsatsen av det fortsatta arbetet med Färdplan för en klimatneutral och konkurrenskraftig byggsektor.

Regeringen vill satsa mer statliga pengar på att skynda på utbyggnaden av solceller och ökar investeringsstödet med 135 procent från nästa år.

Nyligen arrangerade Sveriges Byggindustrier och Naturvårdsverket ett seminarium om hur isolering ska hanteras vid rivning. Genom felaktig hantering släpper man i dag ut uppskattningsvis 72 ton freoner per år. Det skadar ozonskiktet och motsvarar dessutom klimatpåverkan i nivå med den som en medelstor Svensk stad ger upphov till.

Behovet av att snabbare få stommar till bra priser har sedan 2005 fått Riksbyggen att välja trästommar till 30 av sina flerbostadsprojekt med sammanlagt över tusen lägenheter.

Staffan Åkerlund efterlyser en amerikansk miljörevolution.

NCC har utvecklat en Excelbaserad klimatkalkylator. Alla som arbetar i NCC:s projekt ska kunna använda den, utan att vara experter på livscykelanalys. I ett första skede används verktyget för olika metoder för att förnya VA-system och andra ledningar, men intresset är stort även på andra håll inom NCC.

Kontorshuset Solna United är än så länge inte mycket mer än en stor grop intill pendeltågsstationen i Solna. Projektorganisationen på Skanska har börjat förbereda inköpen till projektet. Men utöver de vanliga parametrarna kostnad, kvalitet och tid har de ytterligare en att ta hänsyn till – klimatpåverkan.

Redan nu måste byggföretagen ta ställning till hur man ska klara målet om klimatneutralitet till 2045. Ett sätt är att förändra husens standard från nollenergihus till plusenergihus med hjälp av solceller. Ett annat är att ha stort fokus på materialanvändningen, skriver Roland Ekstrand, Svensk Klimatcertifiering.

Allt fler pekar ut storskalig lagring av koldioxid, så kallad CCS, som en lösning på cementens koldioxidutsläpp och därmed också avgörande för att byggbranschen ska kunna nå målet om klimatneutralitet till 2045. Men hittills har svenska myndigheter legat lågt i CCS-frågan och nu varnar cementindustrin för att tiden är knapp.

”Precis som det varit möjligt att göra byggnader mycket mer energisnåla så borde det även gå att göra dem bättre ur klimatsynpunkt. Smarta byggmaterial kan vara en del av lösningen”, skriver Tom Ivarsson, Sverigechef på Derbigum. Han efterlyser fler positiva exempel.

Flera svenska byggföretag har ambitiösa klimatstrategier. Men sedan Miljömålsberedningen presenterade sitt förslag om klimatneutralitet till 2045 har behovet av en branschgemensam strategi utkristalliserat sig. Maria Brogren, BI, tror att en sådan strategi finns på plats inom ett år.

I början av sommaren kom Miljömålsberedningens slutbetänkande. Förslaget är att Sverige senast år 2045 ska vara klimatneutralt. För byggbranschen är det en enorm utmaning. Anders Wijkman, Miljömålsberedningens ordförande, anser att Sverige måste bygga så mycket som möjligt i trä för att nå målet.

Miljömålsberedningen föreslår att byggbranschen ska vara klimatneutral till 2045. Det kräver stora insatser. Här listar Maria Brogren, energi och miljöchef på Sveriges Byggindustrier, de tre största utmaningarna.

Byggskedet och materialval är viktigare än väntat för en byggnads klimatpåverkan under sin livscykel. Enligt en ny studie kan 70–80 procent av en byggnads klimatpåverkan hänföras till hela byggprocessen, förutsatt att energitillförseln i driftsskedet kommer från förnybara bränslen. Driftsfasen står för en mindre del.

Forskarvärlden är förhållandevis enig – ur klimatsynpunkt är hus med trästomme bättre än hus med betongstomme. Det visar en ny forskarrapport som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, tagit fram som en vägledning för kommuner som planerar nybyggnation av lokaler.

Leif Gustavsson, professor i byggteknik vid Linnéuniversitetet, listar viktiga steg för att minska en byggnads klimatbelastning, sett ur ett livscykelperspektiv.

En webbaserad kartvisningstjänst för ras, skred och erosion som har byggts upp av fem myndigheter i samverkan ska hjälpa kommunerna att anpassa sig till klimatförändringarna.

Stockholm och Norra Djurgårdsstaden vinner priset för bästa stadsutvecklingsprojekt i tävlingen C40 Cities Awards. Priset delas ut på FN:s klimatkonferens i Paris.

Staffan Åkerlund reflekterar kring klimatmötet i Paris.

Behovet av nya bostäder är enormt. Fram till år 2020 vill politikerna att över 250 000 bostäder ska byggas i Sverige. Stora krav ställs också på ett mer hållbart byggande. Då gäller att perspektiven är rätt, skriver Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

Elise Grosse, utvecklingsansvarig för hållbarhet på White, börjar i dagarna att doktorera. Hennes forskning kommer att handla om branschens modeord ”samverkan” och hur vi kan lära mer av varandra.

Regeringen har beviljat ett bidrag på 210 000 kronor till Sveriges Byggindustrier för ett pågående forskningsprojekt. Projektet är en livscykelanalys av ett flerbostadshus med trästomme och genomförs tillsammans med ett antal byggherrar, entreprenörer samt Svenska miljöinstitutet, IVL, och Kungliga Tekniska högskolan, KTH.

Byggbranschen genererar lika stora årliga utsläpp av växthusgaser under produktionsfasen som den svenska personbilstrafiken. Varken PBL eller Boverkets byggregler reglerar energianvändningen under produktionsfasen (uppströms) och tar inte hänsyn till utsläpp av växthusgaser nedströms eller uppströms, skriver Johnny Kellner.

"Vi kan förbättra produktionen", skriver Staffan Åkerlund.

Det har länge talats om vätgasdrivna bränslecellsfordon som ett komplement till batteridrivna elbilar och som en viktig del i jakten på att nå klimatmålen om nollutsläpp. I dagarna invigdes Sveriges andra vätgasstation. Om ett par årtionden finns inga fossila bränslen kvar i byggbranschen, enligt forskare vid Chalmers.

Regeringen ökar investeringsstödet för solceller från 50 till 390 miljoner kronor per år. Samtidigt avsätter regeringen pengar till smarta elnät och lagring av el. Samhällsbyggnadssektorn ger satsningen både ris och ros.

Samhällsbyggnadsbranschen måste tänka om. Världen är på väg in i ett nytt säkerhetspolitiskt läge och för att trygga Sveriges framtid måste branschen agera redan i dag. Det handlar om allt från att bygga in värdefulla ekosystem i staden till att sluta bygga på jordbruksmark och klimatsäkra infrastrukturen.

Fastighetsbolaget Akademiska Hus har som mål att minska andelen köpt energi med 50 procent mellan 2000 och 2025. Företaget planerar nu, för att nå det, att tredubbla sitt redan 8 000 kvadratmeter stora solcellsinnehav de närmaste åren.

Länsstyrelserna i Mälarregionen har tagit fram rekommendationer för var ny bebyggelse vid Mälaren bör placeras. Rekommendationerna utgår från dagens översvämningsrisker, men tar även hänsyn till hur klimatförändringar och stigande havsnivåer kan påverka sjön i framtiden.

En ny rapport från SP visar att träbroar är bättre ur klimatsynpunkt är betongbroar. Bakom rapporten står även Träcentrum Norr, Tyréns, Moelven Töreboda och Martinsons Träbroar.

Den som vill bygga klimatsmart ska fokusera mer på val av byggmaterial och mindre på transporterna, skippa garaget, välja trä hellre än betong och bygga hus med bra klimatskal. Så kan man – lite förenklat – sammanfatta resultaten i en ny rapport som SBUF släpper inom kort.

Sedan 1965 har uppvärmningsbehovet av byggnader i Stockholm minskat cirka 10 procent enbart på grund av klimatförändringen. Det innebär i praktiken att den skärpning av Boverkets byggregler, BBR, som träder i kraft den 1 februari i praktiken inte innebär någon skärpning, skriver Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg.

På ett par årtionden har uppvärmningsbehovet för byggnader minskat med upp till tio procent. Det visar en jämförelse mellan gamla klimatfiler från 1980-talet och nya klimatfiler som SMHI tagit fram i samarbete med Sveby. Temperaturökningen bidrar till en osäkerhet i samband med projektring och upphandling i byggbranschen.

”När vi bygger för framtiden måste också hänsyn tas till att klimatet håller på att för­ändras”, skriver Malin Löfsjögård i sin replik till Ulf Kamne och David Suomalainens. Det är ett överflödigt påpekande då utgångs­punkten för deras artikel som förordar ett ökat träbyggande är just det, skriver Susanne Rudenstam.

En ny studie från Cementa och Lunds tekniska högskola bekräftar att transporter av byggmaterial har stor betydelse för ett projekts klimatbelastning. Men hur stor klimatbelastningen från transporterna är varierar mycket från projekt till projekt.

”När vi bygger för framtiden måste också hänsyn tas till att klimatet håller på att förändras”, skriver Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård i en replik till Miljöpartiesterna Ulf Kamne och David Suomalainen som efterlyste en tävling om 2 000-talets landhövdingehus i trä.