Kristdemokraterna

Bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) KU-anmäls av Miljöpartiet för hanteringen av kartorna och EU-bidragen för järnvägsinvesteringar. Det skriver Dagens Nyheter.

Andreas Carlson om infrastruktur, bostäder och konjunkturen.

På onsdagsförmiddagen mötte infrastruktur- och bostadsministern Andreas Carlson (KD) representanter för byggbranschen på ett seminarium arrangerat av TMF. Han utlovade ett högt reformtempo, men tog sig inte tid att svara på frågor, varken från publik eller press.

Budgeten innehåller reformer med en nettopåverkan på totalt 40,4 miljarder kronor under 2023. Det skriver regeringen i höstbudgeten.

Andreas Carlson har utsetts till infrastruktur- och bostadsminister i Ulf Kristerssons regering. Det meddelade statsministern vid regeringsförklaringen.

Högern är överens om ett reformpaket där man bland annat inför vistelseförbud för kriminella enligt den danska modellen och utökad samverkan med fastighetsägare för att lyfta utsatta områden.

En frikyrkopastor, en tidigare minister, en forskare inom klimat och hållbarhet och en integrationschef med ansvar för nyanländas mottagande och etablering. Sju män och en kvinna med vitt skilda erfarenheter axlar rollen som sitt partis bostadspolitiska talesperson i riksdagen. Här är hela listan.

Strandskyddet har debatterats flitigt de senaste åren, och debatten lär fortsätta in i nästa mandatperiod. Trots en bred politisk majoritet för lättnader i strandskyddet lyckas politikerna inte enas kring ett konkret förslag. ”Det är synd”, konstaterar Gustaf Edgren, TMF.

I samarbete med arkitektbyrån Strategisk Arkitektur lät vi sju unga arkitekter tolka vallöftena från landets samtliga riksdagspartier – i formen av en valstuga.
Välkommen in!

Stigande räntor och skenande priser gör att bostadsbyggandet riskerar att störtdyka samtidigt som behovet av en social bostadspolitik blir allt tydligare. Samtliga riksdagspartier lovar att de kan lösa situationen. Men har de förslagen som branschen efterfrågar?

Det krävs politiska beslut för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten i byggbranschen. Det är både bransch och politiker överens om. Underentreprenörsled och arbetskraftsinvandring är två frågor som splittrar, men annars är både branschen och politikerna relativt samstämmiga när det gäller åtgärdsförslagen.

När Byggindustrin frågar riksdagspartierna om deras inställning till rotavdraget finns inget i svaren som tyder på att några drastiska förändringar är att vänta. Vänsterpartiet är de enda som är uttalat kritiska.

För att Sverige ska kunna nå sina nationella klimatmål krävs att hela bygg- och fastighetsbranschen kraftsamlar och ställer om. Men vilket stöd kan de vänta från politiskt håll? Och blir det piska eller morot? Här berättar riksdagspartierna om hur de ser på bygg- och fastighetsbranschens klimatomställning.

Den politiska viljan spretar när det kommer till riksintressenas framtid. V och MP vill utöka dem för att skydda dricksvattenförsörjningen. De andra partierna ser tvärtemot behov av att minska riksintressena både till antal och till omfattning, ett önskemål som delas av flera i bygg- och fastighetsbranschen.

Vid en första anblick verkar riksdagspartierna eniga. ”Ja, vi ska fortsätta bryta kalk på Gotland”, säger de. Men när de utvecklar sina resonemang har de flesta partierna reservationer. ”Frågan avgörs i domstol”, graderar sig vissa. ”Det är inte bra att vara så beroende av en aktör” och ”Vi borde bygga mer i trä” tycker andra.

När riksdagspartierna inför valet 2022 får frågan om Sverige ska bygga nya stambanor för höghastighetståg svarar hälften ja och hälften nej. Socialdemokraterna, Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är för. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är mot.

Sverige riskerar just nu att förlora 33 miljarder kronor i bidrag från EU efter att oppositionen plockat bort poster i budgeten som var tänkta som en del i återstartspaktet från EU efter pandemin. Omförhandlingar med EU-kommissionen väntar för den nya regeringen. Utgången är osäker och i riksdagen skyller alla på alla.

Slopat investeringsstöd och andra delar som tagits bort i M/KD/SD-budgeten kan kosta Sverige 33,6 miljarder kronor i EU-pengar. Efter att flera komponenter har lyfts bort ur budgeten riskerar Sverige att mista hela sitt omställningsstöd. Finansminister Mikael Damberg tvingas nu kontakta EU-kommissionen och förklara vad Sverige sysslar med.