Den svenska definitionen av nära nollenergibyggnader, NNE-byggnader, dröjer. Frågan har legat hos näringsdepartementet sedan juni 2015 då Boverket presenterade sitt förslag. Nu börjar branschen bli orolig. De nya reglerna ska börja gälla redan 2019 för vissa byggnader och företagen behöver tid på sig för att kunna anpassa sig.

Fördelar och risker med lågenergibyggnader kartläggs just nu av Energimyndigheten.

Det osäkra situationen på bostadsmarknaden löses inte av generella statsstöd och subventioner, skriver Ola Johansson (C). I stället vill han se en blocköverskridande överenskommelse vad gäller beskattningen för att köpa, äga och sälja sin bostad där även friare hyressättning i förhållande till bostadens marknadsvärde ingår.

Samtliga nya byggnader inom EU ska vara nära nollenergibyggnader från och med 2021 enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. I Boverkets rapport berörs dock inte att de nya stränga kraven för nybyggnad även kommer att tillämpas vid ombyggnad eller ändringar i befintliga hus enligt PBL, skriver Fastighetsägarna.

I mitten av juni kom Boverkets förslag till hur nära nollenergibyggnader ska definieras i Sverige och därmed på hur Boverkets byggregler, BBR, ska se ut framöver. Från branschen får förslaget både ris och ros.

Om en dryg vecka ska Boverket ge svar på hur EU-direktivet om nära nollenergibyggnader ska tolkas i Sverige. Men redan nu flaggar bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) för att energikraven för byggnader kan komma att skärpas mer än vad Boverket rekommenderar.

I juni 2015 får byggbranschen de första konkreta beskeden om den svenska definitionen för nära nollenergibyggnader. ”Det blir ett mirakel om definitionen hamnar under 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år”, tror Bengt Wånggren, vd på SGBC.